Jag har varit så otroligt duktig nu. Tränat en massa och hårt. Sen skrivit klart nästan ett helt arbete om Bröstcancer. Det känns så bra när man har varit duktig och inte bara suttit och glott. Bra jobbat! Nu ska jag ta ett bada och ta hand om mig själv, känns som min kropp kommer svika mig när som helst.

Lång skoldag. Avslutade med en redovisning, gick galant. Ska snart iväg och träna, sen plugga och träna inför ännu en redivisning/genrep imorgon. Nu måste jag byta om och sen sprinag iväg. HÅRD träning idag!

Det känns som jag inte riktigt kan sluta när jag väl börjat träna. Jag kör tills jag stupar helt enkelt... som idag... igen. Det var t.o.m. en som var imponerad av mig när jag tränade, "Det är inte många tjejer som tränar plus tar i". Haha. Jaa, kör man hårt så gör man. Nu ska jag lägga mig på mina nya fina kuddar och plugga. Godnatt!

Uppe tidigt(?), men ska träna nu på morgonen och sen i eftermiddag också. Känner mig lite stressad av ingen anledning, nu måste jag börja klä på mig. Annars väntar skola och plugg, träning som sagt och kanske lite tygletande. Och så saknar jag min fina bror. Konstigt och virrigt inlägg, men men, hej då!

Det har varit en helt underbar dag. Direkt på morgonen gick vi ut i solen och tog en långpromenad och sen satte oss vid havet och njöt. In en snabbis för påfyllning bestående av äpple sen ut igen och sen var vi ute och gick i snön och på isen till eftermiddagen. Ikväll blir det film och mys framför brasan. Sitter och värmer mig med en kopp kaffe. Ha en mysig kväll!

Hemma en kortis, på med träningskläderna och hämta bilder på hur klänningen ska se ut. Den kommer bli så fin! Ciao!

Jag förstår mig verkligen inte på er. Och nu säger jag er för jag menar ni som inte vågar stå för vad ni tycker och skriver och istället är anonyma och fega. När ni skriver och tycker så mycket påhittande saker så kan ni väl stå för det? Ni som tydligen varken har hjärta eller själ kan ju tänka efter lite innan ni uttrycker så som ni gör. Ni förstår ju inte att det finns en livs levande människa bakom den här bloggen. En levande människa som har otroligt många känslor och är väldigt, väldigt känslig. Ni förstår tydligen inte att det skär i min kropp och i mitt hjärta när ni slänger ur er att min förvrängda självbild och anorexi är ett sätt att få uppmärksamhet? Hur kan ni ens tro någonting sånt. Jag skulle önska mer än allt att det var så, att få uppmärksamhet. Men så är det tyvär inte utan det här är mitt liv och jag kämpar varje dag för att vara glad och snäll mot alla, jag kämpar varje dag med att stå upp för mig själv och stå på mina egna ben utan att tynga ner någon annan i det helvete jag lever i. För det är verkligen inte meningen. Så jag förstår verkligen inte hur det kan finnas så hemska människor som NI. Trivs ni bättre med er själva när ni bryter ner än annan människa ännu mer? Hallå? Jag är en människa jag med. Med hjärta, med själ,  med känslor och med drömmar. Varför ska ni då vara så elaka. Är jag elak mot mer?